Heléne Nellmer

Nu va det ett tag sedan jag skrev.
Dagarna går och jag är duktig att vara ute o gå varje dag.
Det blir längre o längre steg och jag orkar vara ute i ca1 timme nu.
Men då är jag slut!
Nathalie har kommit hem från USA, men inte HEM till ön.
Hon går i skolan i västerås så man träffar henne inte så ofta,tråkigt.
Jag längtar tills hon är hemma igen för jag saknar henne mycket:(
Sofie fick jag möjlighet till att chatta med på msn, eller rättare sagt vi tog en videochatt denna gång;)
Så kul att se henne och vad hon hade gjort den rackaren;)
Men det är något ni får fråga henne om;)
Filip ska väl göra något han med vad jag förstod;)
De verkar ha det bra där i alla fall.
Har sett mycket av både det goda o det onda i världen.
Nu känner man att det är dags för dem att komma hem.
Fast det är ju klart när de kommer hem får jag inte ha vofflan kvar:(
Hon som är min stora vän o stöd nu när jag ska bli bättre i ryggen och gör så att jag kommer ut o går varje dag.
Men men så är det och det kommer vara en stor förlust med mycket gråt när jag lämnar tillbaka henne till Sofie:(
Jag vet ju att Sofie saknar henne sååå mycket och det är ju hennes hund tyvärr;)
Men jag ska försöka övertala henne att vi ska ta valpar på henne efter sommaren så vi kan få en underbar hund själva.
Nu löper hon så det är inge bra att ta valpar denna gång.
Jag måste vara bra i ryggen så jag klarar av små valpar.

Till sommaren händer det så mycket så det är inte lägligt att få en massa söta valpar då.
Vi kommer att få besök nästan hela sommaren av amerikaner.
Först Nathalies kompisar sedan kommer hennes värdfamilj hit i 2-3 veckor.
Så det kommer att vara en tuff sommar men rolig.

Nu ska jag försöka sova men det blir nog svårt:(
Fibron min har varit elak mot mig den senaste veckan så det är tufft just nu:(
Men man får ju aldrig ge upp säger de som vet.

Ha det bra alla där ute
KRAM